Blog|mez.nu

Här i dagarna presenterade Razer en ny produkt – som skapat en hel del prat, som de kallar Project: Fiona. Det är att likna med en nÃ¥got tjockare iPad med tvÃ¥ stycken Sony Move-kontroller – dock utan de häftiga bollarna, fästa vid vardera sida, en padd-hybrid helt enkelt. Som pryl-nörd blir man ju ganska lagom exalterad över att det dyker upp nya produkter pÃ¥ marknaden, speciellt när det är en som inkräktar pÃ¥ Nintendo, Apple’s och Sonys mobila marknad.

Som jag ser det så ligger den här produkten helt i tiden, Sony Vita stundar i horisonten och paddorna är en vedertagen plattform. Produkten som de presenterat har sagts att den ska tilltala framför allt PC-spelare vilket jag tror kommer att bli svårt.
PC-spelare har redan i regel en riktigt saftig bärbar eller stationär dator att spela på och med prislappen runt $1000 när den släpps kommer det nog vara svårt för många att motivera den kostnaden. Det fina med produkten är dock att den kommer vara Windows-baserad och jag tror att det är nog det enda som faktiskt talar för dess framgång. Att den kan användas som en vanlig dator är ett extremt stort plus.
Att lägga på det sen har vi detta med kontrollerna, PC-spelare vill ha de kontroller som de är vana vid, mus och tangentbord. Det går att ansluta dessa men då har vi plötsligt tappat mobiliteten och vi spelar helt plötsligt på en dator med löjligt liten skärm.

Jag tror med detta att det endast är en väldigt liten andel av dagens spelare som kommer att köpa in sig på den här produkten, tyvärr. Den kommer förmodligen främst tilltala konsol-spelare som inte redan har en PSP eller N3DS/DS. Kanske kan den även komma att tilltala iPad/Samsung Galaxy ägare med sin tyngre hårdvara och större spelmöjligheter, men där har vi problemet med priset på spelen, förmodligen så kommer de vara avsevärt dyrare än vad som erbjuds i vardera Appstore.

Det vore kul att se hur det skulle gå för denna padd-hybrid på marknaden, kanske blir det ett otroligt genomslag eller en bitter förlust mot de redan stora och etablerade jättarna.

Nu avslutar vi snart ännu ett år och går således även in i ett nytt. Det har hänt en hel del det här året och ännu mera står i planer för nästa.

Det absolut första jag tänker på är mitt senaste åtagande som kommer bli en företagarsida i WordPress, det ska bli kul att spänna musklerna i ett någorlunda nytt område. WordPress är en intressant plattform att jobba med eftersom jag är ganska säker på att den enbart kommer att fortsätta att växa även i framtiden.
I detta så kommer även mitt första webmaster åtagande att växa fram. Det ser ut som att jag kommer att få ansvara över hemsidan och företagets interaktion med de sociala medierna. Ett mycket intressant uppdrag som jag ser fram emot att sätta mig in i mera.

Nästa på min lista är så klart portfolion som jag arbetat med sedan februari men som mätte ett abrupt uppbrott när jag stod med en nästintill färdig sida, utan innehåll.
Tanken är att jag ska ta vid denna när jag fått lite mer innehåll som jag faktiskt vill publicera. Det handlar mest om att jag ska få uppdrag där jag verkligen har den frihet jag eftersträvar och där resultatet blir något som jag kan vara stolt över och som både är tekniskt och estetiskt avancerat. Precis som det låter så kommer detta nog ta en hel del tid. Jag har också förhoppningen om att med portfolion även ha färdigställt WordPress-versionen av sidan.

Det ligger mycket på framtiden, en framtid som inte skulle kunna komma snart nog. Gott nytt år!

Det är bara att beklaga hur lite tid jag faktiskt har att spendera på att hålla den här bloggen uppdaterad numera. Positivt är dock att det just nu händer väldigt mycket för mig, så jag tänkte lite snabbt summera vad jag har pysslat med de senaste månaderna.

Grafiskt kompendium
Jag håller på att för kunds räkning sätta ihop en komplett grafisk profil. Det innefattar att utforma mallar, fastställa hur logotypen ska användas och därikring definiera vad som ska definiera bolaget i deras grafiska profil. Det här är inget som jag har gjort tidigare och det är väldigt roligt.
Några nya utmaningar har uppstått och jag lär mig något nytt varje timme som jag lägger ner på det. Jag siktar på att ha detta klart i början av november (då nästa projekt ska dras igång) och då kommer det självklart infinnas i min portfolio.

Företagssida i WordPress
I förra veckan så blev det precis klart att jag kommer få göra min första företagssida baserad på den populära WordPress-motorn. Det är ett projekt som jag kommer börja driva i början av November.
I det här projektet så ser jag framför allt fram emot att få jobba med WordPress som CMS, även om jag har lekt en hel del så blir det ändå lite annorlunda att faktiskt få bygga någonting från grunden.

Coronation
Som ni säkert kommer ihåg så började jag för lite mer än två månader sen på Coronation och det är helt fantastiskt.  När jag började så blev jag direkt inkastad i ett migrations-projekt för en kund. Väldigt mycket att göra och framförallt väldigt roligt!

Kan förövrigt nämna att portfolio-sidan i stort sett är helt klar, det enda som jag väntar på är att jag ska ha mer content att lägga in där. Det känns annars ganska löjligt att publicera en sida som helt i hållet saknar innehåll.

Får se om jag kanske kan försöka uppdatera lite oftare nu.

Medan indie-marknaden tycks ha stagnerat i någon form av nostalgisk betong släpps uppföljare på uppföljare till de mång-miljon titlarna i följd. Spel som Call of Duty och Battlefield slipar sina knivar och laddar sina vapen med allt skarpare ammunition till vad som i nära kan liknas med perfektion. Indie-utvecklarna finslipar likaså på sina nostalgiska idéer och släpper lågbudget-spel på lågbudget-spel till framförallt den mobila marknaden.

Titt som tätt tittar de här båda sidorna på varandra och säger, kan vi inte göra något nytt? Resultatet av detta blir spel som El Shaddai som på ett härligt sätt blandar nostalgiskt plattformande med en avancerad tredje-persons brawler. Man överaskas ständigt över vad utvecklarna väljer att kasta in och framförallt hur dom gör det. Tyvärr så kommer vi nog aldrig se en uppföljare till den här titeln. Det skiljer sig för mycket från vad spelare är vana att spela, bara den grafiska utformningen får nog många God of War eller Super Mario spelare att vända blicken till nästa titel.

Man glömmer lätt som spelare att de här underbara tillfällena som man spenderar framför sitt tv-spel eller dator faktiskt för en annan är ett leverne och framförallt industri. Ingen utgivare skulle någonsin välja att ge ut en uppföljare på ett spel som sålt dåligt, vilket är helt förståeligt, detta även om dom spelare som faktiskt köpt spelet skulle köpa det igen bara för att få spendera några timmar sen i den värld som dom förälskat sig i.

El Shaddai är bara ett exempel, det är många titlar som har kommit och gått för att de inte var nästa Call of Duty, till exempel Vanquish. Ett spel som jag faktiskt tyckte var riktigt roligt, med några innovativa lösningar på ett ganska gammalt concept. Man bytte ut lite fokuset på vapen och precision mot mobilitet och skapade således en plattform som var riktigt kul i singel-player men, övergången till multiplayer tog bort för mycket av dom elementen och gjorde att spelet tappade karaktär och inte sålde på grund av den svaga komponenten.

Det verkar som att idag så finns det en viss mall för alla typer av spel, uppfyller dom inte det så blir det väldigt svårt för utgivaren att se ett vinssyfte och därmed ser många spel dagens ljus. Vad måste till för att utgivare ska våga riskera lite mer? De måste självklart sälja mer. Då kommer vi till frågan om hur de ska få konsumenterna att köpa mer?
Svaret tror jag ligger någonstans mellan att balansera spelet mellan de två extremerna som vi har idag, samt en prissänkning.

För inte sÃ¥ länge sen fick jag Ã¥terkoppling ifrÃ¥n en kund som jag träffat och lämnat ett kostnadsförslag till. Trots att vi lagt oss lÃ¥ngt under och vad som kallats för ett “galet lÃ¥gt” pris hade denna kund ändÃ¥ synpunkter pÃ¥ vÃ¥rt pris.
Att kunder vill diskutera priset är absolut ingenting som är för mig oförståeligt, att lämna ett kostnadsförslag ser jag däremot som vägen till att öppna diskussionen.

Det som denna kund i fråga använda som sitt argument var att denna hade hittat en Template-baserad lösning, som visst var stilren och praktisk men som faktiskt var en Template-sida. Den här lösningen var naturligtvis billigare än det priset som vi satt, inte mycket billigare, det rörde sig om runt 7-8% under vårt pris.
Först sÃ¥ kan jag säga att jag tyckte deras pris lät extremt dyrt för den lösningen som dom levererade men, det är inget som jag vill lägga upp som motargument – att baktala nÃ¥gon annans produkt känns som att skjuta sig själv lite i foten.

Hur skulle jag förklara mervärdet i vår produkt i jämförelse med den Template-baserade lösning som kunden hittat? Den närmaste liknelsen som jag kom på var mellan snickaren och IKEA.
En snickare kan lejas för att bygga en säng, sängen kommer då uppfylla alla kundens önskningar och vara specifikt byggd för att kunden ska sova bra i den. Den här sängen då jämfört med IKEAs är ju självfallet dyrare, inte för att den produkten är sämre, kunden i fråga skulle säkerligen sova mycket bra i den också men, den skulle inte vara skräddarsydd för kundens behov.

Denna kund köpte inte mitt argument och tackade blankt nej till vårt erbjudande. Var det en för hård liknelse? Hur kunde jag på annat sätt ha argumenterat för att vår produkt är bättre?

Fick ett litet uppdrag förra veckan, det var att göra en enkel hemsida för mobiler. Det var ganska kul, då jag aldrig gjort något primärt för dessa. Något som jag dock ganska tidigt sprang på patrull för var dock den begränsande hårdvaran.
En annan sak som jag hittade var att olika mobiler har ju olika upplösning, vad det resulterade i är mer än självklart. Hittade dock en mycket enkel lösning för det.

Denna meta-tag stänger av användarens möjlighet att zooma och ställer in vilken skala som sidan ska visas med.

<meta name="viewport" content="width=device-width; initial-scale=1.0;
maximum-scale=1.0; minimum-scale=1.0; user-scalable=0;" />

En annan sak som jag kom att tänka på är att när man har en mobil sida så vill man ju själv kontrollera när användarna kommer in på den. Det betyder bland annat att man inte vill att sökmotorer ska indexera sidan. Det kan man stänga av väldigt enkelt med följande meta-tag.

<META NAME="ROBOTS" CONTENT="NOINDEX, NOFOLLOW">

Min portfolio har gått från idé till koncept-bild och nu från koncept-bild till kod. Det som jag jobbar på nu är att studera ut hur jag vill profilera mig och främst hur jag vill profilera de tjänster som jag vill erbjuda. Det är kul att tänka tillbaka på den idéen jag hade från början och se vad som hände med den, eftersom jag har varit väldigt metodisk i min utveckling har det lärt mig mycket.

Webdesign är mitt stora intresse och har varit i flera år. Min absolut första hemsida, om man nu kan kalla den det, gjorde jag i Word. Det var när jag gick i fyran, grundskolan, och det var då ett skolarbete som jag gjorde om flygplan. Det var när internet var nytt, hemsidor var tråkiga och Altavista var den populärste sökmotorn.
PÃ¥ de personliga hemsidorna härjade gif-animationer vilt och den obligatoriska “Under construction”-gif:en följde efter samliga titlar. Eftersom jag byggde “hemsidan” i Word hade jag inga gif-animationer i den och när jag skulle redovisa den sÃ¥ ville läraren ha den utskriven vilket ledde till att jag inte fick godkänt pÃ¥ den uppgiften. Hur som sÃ¥ hade jag fruktansvärt roligt när jag gjorde den.

När jag på senare år började faktiskt lära mig att göra riktiga hemsidor, i Dreamweaver,  så började jag ganska snabbt att numrera och namnge designerna. Tyvärr är många utav dom idag borta, några har jag dock kvar och några har jag försökt återskapa utan större lycka.
Nummer fyra till och med nio har jag i alla fall i säkert förvar på servern så att jag kan titta på min utveckling, både i designen och koden.

Det som jag vill komma till är att den här designen, den här hemsidan är nog det bästa som jag någonsin gjort på egen hand. Jag är stolt över det kommande resultatet och ser formatet som något jag kommer kunna bygga på länge.
Jag la ner ca fem månader på att skissa i Photoshop och har nu lagt ner tre på att skriva, ändra och optimera koden efter de standarder som finnns hos W3C.
Tack vare (läs på grund av) Internet Explorer har jag dock en hel del kvar att göra och det bara för att den ska fungera i den webbläsaren. Jag har därför inte satt någon eta på när det ska vara klart, vi får se när jag känner mig nöjd.

Resultatet kommer sen att ersätta den här bloggen som huvudsida för min domän men idag hittar ni den här.

För ett par dagar sedan så släpptes det en liten lapp i mitt brevinkast, jag slet på mig kläderna och sprang iväg till mitt närmaste köpcentrum för att hämta det stora paketet. Det var från Dustin och i vanlig ordning så kan man väll säga att dom behöver skaffa bättre kartonger.
Lådan inuti den lådan var dock helt oskadd efter en nära inspektion så jag fortsatte att slita ut dess innehåll. När jag tagit ut laddare, batteri och medföljande instruktionsböcker tog jag slutligen tag i datorn, den var tung och iklädd ett tunt lager skum-plast.

Specifikationer Sony Vaio VPCF13Z1E/B:
Processor:  Intel® Core™ i7-740QM
Chipset:  Intel® PM55 Express
Minne: 8GB, 1333 MHz, DDR3 SDRAM
Grafik: NVIDIA® GeForce® GT 425M, 1GB
Skärm: 16.4″, 1920×1200, 16:9 Aspect Ratio

Estetiskt ser datorn väldigt snygg och stilren ut, skärmens kant viks ner på baksidan av underdelen och följer chassits välvning ytters elegant. Den är helt enkelt snygg att titta på, utan att bli skrikig.

Tangentbordet är skönt att skriva på, personligen så brukar jag föredra tangenter med mindre nedslag men dessa knappar gör nedslagen mjuka och följsamma. Det märks att Sony hämtat inspiration från Apple när de skapat utformningen.
Vid tangentbordets över och underkant höjs chassits profil lite, ca en halv centimeter och lägger sig på samma höjd som tangenterna. Det ger ett bra stöd när man sitter och skriver och personligen tycker jag att det ser väldigt snyggt ut.

Det enda som är lite irriterande, och genomgående för samtliga Vaio, är att datorn kommer förinstallerad med så mycket onödiga program. Webbläsarval har man inget utan förinstallerat kommer nu Chrome, inte för att jag klagar eftersom det är den webbläsaren jag föredrar. Dock hade förmånen att välja i installations-skedet varit en marknadsrätt gest.
Sony profilerar dock Vaio med dess paket-lösning, mycket program förinstallerade, många val redan gjorda så det är förståeligt men, för en nörd som jag känns det onödigt då jag får tillbringa dom första 30-45minuterna att avinstallera sånt som jag inte vill ha, aldrig kommer använda och aldrig skulle kommit på tanken att installera självmant.

Värt att nämna är att datorn är ganska stor också, från min sida var det ett medvetet val jag gjorde. Eftersom detta kommer bli min primära arbetsstation vill jag dels ha en stor skärm att titta på och även numpad.
Är du en sån som bara vill kunna ta datorn under armen och rusa iväg vill du säkert ha något lite mindre och lättare.

För att summera så kan man säga att datorn mötte mina förväntningar, men överraskade inte med något ytterst positivt. Det är en riktigt kraftfull arbetsstation i en mycket stilren förpackning.

Just nu under sommaren så händer det väldigt lite i IT-världen. Folk är på semester och de flesta aktiviteter stannar således upp. Det som är kvar att göra under sommaren är att sköta under sommaren är den dagliga driften och ett fåtal projekt som av någon anledning inte kan avstanna.
På den avdelningen där jag sitter nu, som fungerar som knytpunkt för projekt, har därför väldigt lite att göra. Det kommer dock ta fart igen, förmodligen om en månad då hösten börjar krypa in. Då brukar det bli väldigt mycket som ska göras istället.

Jag tror att bland de bästa tiderna att söka jobb inom IT är under sommaren. Just av den anledningen att folk är på semester, det är väldigt lite att göra så ofta är det lättare att hitta intervju tillfällen för rekryterare. Sen är det ju också att utsikten mot hösten börjar se klarare ut, de flesta bemanings- och konsultföretag har fått in efterfrågningar på personal fram mot hösten. Så vill man byta arbetsgivare, av någon anledning, så tror jag att sommaren är ett ypperligt tillfälle att göra det på.
Det är ju självklart bara en lekmans syn på det, jag har aldrig varit med i någon rekryteringsprocess (mer än de som jag varit ämnet i) så, det kan mycket väl vara ren osanning. Men vi kan säga att enligt mig så är sommaren ett väldigt bra tillfälle att söka jobb inom IT-bemanning.

För nÃ¥gon mÃ¥nad sen sÃ¥ blev jag utflyttad till Fujitsu pÃ¥ Lidingö, jag var lagom nöjd över de 30 minuter som det skulle ta till jobbet – jämfört med de tidigare 10. Väl där sÃ¥ träffade jag honom som jag skulle jobba med, visade sig vara en riktigt skön kille med liknande intressen sÃ¥ att även om inte arbetslasten kunde fylla en hel dag sÃ¥ hade vi annat att prata om.
Det absolut första som jag frågade om var om de har en hemsida, när jag sen fick höra att de hade en var ju självklart frågan om den var bra. Han var väll inte så speciellt nöjd med den så det sporrade ju mig i att jag ville fixa det!

Efter ca en vecka så hade han bockat upp en lunch för oss tillsammans med VD:n på hans företag Coronation. Det visade sig bli en väldigt trevlig lunch och efter det så hade vi bestämt att jag skulle kolla lite närmare på det här med applikationspaketering, skrapa lite på ytan för att se vad det handlade om.

Självklart fann jag det intressant och vi bokade in en till träff, mer intervju aktig. Därifrån gick jag sedan med ett erbjudande om anställning som jag skulle fundera på, även om det kändes ganska så självklart att jag skulle hoppa på det tåget.

Nu är alla papper påskrivna, anställningen uppsagd hos min nuvarande arbetsgivare. Den 13:e September så börjar jag på Coronation, först då med en kurs och att jag får gå i rygg med en av de mer seniora konsulterna på bolaget.

Ser verkligen fram emot att börja arbeta med detta, det ska bli speciellt kul att fördjupa mig i något då jag idag har väldigt bred kompetens, men inte så mycket djupare. Pricken över i-et är ju ändå att det verkar som ett riktigt schysst företag, bra förmåner och en vettig lönemodell som inspirerar till att man själv söker sig till kompetensutveckling i form av utbildningar och dylikt.